Att leva med hund är en livsstil !

Jag heter Annika och är den som håller i alla trådarna och planeringen när det gäller hundarna.

Vi är en liten kennel i södra Sverige (Skåne) som föder upp en till två kullar om året. Vårt mål är att föda upp sunda, friska, mentalt stabila och rastypiska valpar.

Det är mycket man ska tänka på när man skaffar sin valp. Man ska ju ha hunden i många år så man måste ha både tid och intresse.

Våra hundar är våra vänner och träningskamrater. Vi vill inspirera och ge våra valpköpare samma glädje av sin nya hund som vi har av våra hundar.

Vår första kull valpar såg dagens ljus 1994 och då var vi helt inriktade på Belgisk Vallhund.
1994 Inskaffade vi får första lapphund, Månblekans Uuva, som var en omplacering. Tyvärr blev det inga valpar efter henne då jag inte var riktigt nöjd med hennes mentala nivå. Men jag var såld på Finsk lapphund. Så numer är det bara Finsk Lapphund som gäller och Erica, min samarbetspartner, har ju sina Chines Crested Dog under samma uppfödarnamn.

Våra valpar växer upp inne hos oss och har fått vänja sig vid musik, damsugare och andra vardagsljud . Våra hundar som är i avel (Finsk Lapphund) är alltid röntgade, ögonlysta och även MH testade. MH är en test där man observerar lite av hundens mentala status.

Vi försöker alltid att ha en bra kontakt med våra valpköpare och säljer inte bara en hund och sen inte bry oss om den mera. Vi finns alltid här som stöd och support.

Vi brukar ha lite träffar och träningar. Det är lika spännande varje gång att se hur valparna utvecklas och förändras. Jag föder inte upp hundar efter färg då det är helt ointressant för mig utan vi försöker tänka på hälsa och mental status i första hand.

Våra valpar är givetvis SKK-registrerade, avmaskade, chippade, vaccinerade och besiktigade innan leverans.

Vi svarar mycket gärna på frågor om våra hundar och om rasen. Hör gärna av er om det är något ni undrar över.

/ Annika

Vår Historia

Mitt hundintresse började redan när jag kunde säga ordet hund. Jag kommer ihåg, att jag, som väldigt liten höll min pappa i ena handen och min låtsashund i den andra. Jag fick en jättefin leksakshund av mina föräldrar som kunde skälla och gå men det blev lite tråkigt då den var batteridriven. Mina föräldrar arbetade heltid så riktig hund var uteslutet men det var många i byn som uppskattade att jag rastade deras hundar istället.

Som tonåring började jag ta hem hundar som hade det svårt och de fick bo hos oss tills sår och annat var läkt så vi kunde hitta ett bra hem till dem.
Mina föräldrar fick stå ut med mycket men båda är stora djurvänner så de förstod.

1982 Skaffade jag min första egna hund, Candy. Hon var en blandras mellan Golden Retriver och Labrador/Schäfer. Med henne blev jag aktiv i hundungdomen och började drömma om en tävlingskarriär. Den blev faktiskt jättelång eftersom vi fick tävla ca 60 ggr i lydnadsklass 1 innan uppflyttning till nästa klass. PUST!
Candy var ingen lätt hund och var alltid lite smartare än mig. Det var många skratt och tårar med henne. Min andra hund blev en Irländsksetter med namnet Mitzi som var en omplaceringshund. Dessa två hundar var mina läromästare, på gott och ont.

I början av 90-talet kom vår första Groenendaeltik in i bilden, Buttie. Min första tanke var att aldrig tävla igen. Jag tänkte bara träna. Det ena ledde till det andra och efter 13 månader hade Buttie nått elitklass i lydnad. Hon var då också upplyttad till lägreklass spår.

1994 skaffade jag också vår första lapphund Ami. Hon var min skugga och följde mej alltid överallt, helt utan koppel. När Yippie (Groenendael) kom in i bilden började jag träna sök och sedan räddning. Jag blev helt tagen av det och är lika förvånad över vad hundar kan göra med sina nosar. Vilken kapacitet dom sitter inne med!

Jag har varit med om så mycket roliga saker när vi tränat räddning. Gjort saker som jag inte trodde jag kunde göra med hund. Övervunnit många rädslor. Samtidigt tackar jag mina hundar för att de har varit så stabila. Vi har klättrat på höga höjder, varit nergrävda under jorden i mörker och med spindlar, vistats i rök och på ostadigt underlag och inte en enda gång har hundarna backat. De har jobbat och jag har känt mig trygg och säker med dem. Man har vilat/sovit i okänd miljö och kanske bara fått någon timmes sömn mellan arbetspassen. Men mina hundar har aldrig visat missnöje utan varit pigga och glada.

Jag har så många gånger känt att det här är min grej!
Vi är lyckligt lottade i vår familj som får hålla på med det vi älskar mest!

Kullar

Många kullar har det blivit under åren.
Klicka HÄR för att se.

"Att köpa valp på Kennel Black Tracks är mer än bara köpa hund.
Man får även ett engagemang, support och en god vän i Annika.
En trygghet för oss som hundägare, helt enkelt."

Åsa & Björn Larsson